Förra sidan

1 2 3

Nästa sida

1. Introduktion

Från Dr. Thorsten Heedt, läkarspecialist inom psykoterapi med inriktning på behandling av posttraumatiska sjukdomar.

Alla beroenden har en sak gemensamt vare sig du är beroende av alkohol, heroin, nikotin eller spel:

• Den beroendeframkallande "drogen" konsumeras tvångsmässigt under beroendet även fast glädjekänslan kanske inte tillkommer genom att konsumera "drogen".
• Förlusten av kontroll ökar stadigt.
• Den beroendeframkallande drogen används för att fly från verkligheten.
• Beroendet fortsätter även fast det har skapat flera negativa konsekvenser eller hälsoskador.

Den följande artikeln tar upp spelberoende, dess ursprung och hur du kan avgöra om du lider av spelberoende och var du kan få hjälp.

2. Vad är spelberoende?

Patologiskt spelande är listat under "onormalt beteende eller brister i kontrollerandet av impulser" i ICD-10 i den etablerade internationella klassificeringen av sjukdomar och definieras som följande:

"Felet ligger i frekvent spelande, vilket kontrollerar patientens liv och leder till att det sociala livet, yrkeslivet och familjelivet blir lidande."

Överdrivet spelande av maniska patienter definieras som följande: en mani är en diskret sjukdom som går ihop med stark upphetsning, inre melankoli.

Spelande med en social personlighetsstörning följer också med spelberoendet, vilken karaktäriseras av nonchalans mot samhälleliga förpliktelser och känslokallt förakt till andra. Denna typ av beteende är ofta förekommande i fängelser.

Patologiskt spelande kännetecknas av ihållande, återkommande och ofta ökat spelbeteende trots de negativa personliga och sociala konsekvenserna såsom skulder, störningar inom familjeförhållanden och effekter på sin yrkesutveckling.

Innan man kan säga att någon lider av patologiskt spelande måste det ha funnits två eller fler episoder av patologiskt spelande över en period på minst ett år.

Det störda tankemönstret hos spelare nämns också i en annan spridd sjukdomsklassificering, den så kallade "DSM-IV":

• Pengarnas speciella betydelse för gamblers.
• Tankemönster om konkurrensen.
• Spelarens rastlöshet.
• Deras överdrivna behov av socialt erkännande.
• En tendens till arbetsmani.
• Ofta förekomst av psykosomatiskt stressyndrom.

3. Hur utvecklas ett spelberoende?

3.1. Grundproblemet

Utvecklingen av ett spelberoende är en komplex process som påverkas av flera faktorer. De viktigaste är följande.

• En genomgripande störning av sitt egenvärde ("narcissistisk" störning).
• En relationsstörning.
• Oregelbunden upphetsning.

Dålig självkänsla
Speciellt viktig är den underliggande dåliga självkänslan där det egna jaget beskrivs som en tomhet eller att man inte är värd något. Flera djupt rotade känslor av otillräcklighet, som kommer från barndomen, kompenseras genom föreställningar om storhetsvansinne. 

De initiala vinsterna förstärker egot och bekräftar att vi faktiskt är speciella. I början kommer ofta en "stor vinst", en till synes snabb och enkel förtjänst vilket avger startskottet till att gå in i en fantasivärld.

 

Bindningsstörning
Den brittiske barnpsykiatrikern John Bowlby skapade bindningsteorin på 60-talet. Han konstaterade att känsligheten mellan mor och barn skapade olika bindningsätt mellan dem:

I den "osäkra-undvikande" bindningstypen är barnen osäkra på om personen som är bunden till dem eller den som skall vara lojal mot dem finns tillgängliga för dem. De förväntar sig att deras önskningar kommer att bli avvisade av ren princip; detta är ofta fallet med barn som ofta blivit avvisade. Barn med en sådan bindningstyp är generellt mer benägna till mentala störningar än barn med en "trygg" bindningstyp. Spelare visar också ofta denna osäkra bindningstyp. Du kommer ofta finna spelberoende som befinner sig i en uppbruten familjesituation med dåligt förhållande till sina fäder. Misshandelserfarenheter kan också ofta hittas hos spelberoende personer.

 

Oreglerad upphetsning
Oförmågan att adekvat reglera den interna spänningen och upphetsningen resulterar i en speciell rastlöshet hos en gambler. Motivationen till att spela är i början ofta en önskan om framgång och vinst, att det minskar känslan av att vara uttråkad eller för att hantera negativa känslor som ofta uppstår efter en separation. Spelaren kommer sakta in i en ond cirkel vilket även alla andra områden i hans liv gör.

Spelaren kommer in i ett läge av tillfredställelse och upphetsning när han spelar och försöker hitta en logisk förklaring till sitt okontrollerade spelande. Vidskepligt beteende och magiskt tänkande kan uppstå. Han går mer och mer in i en fantasivärld som kännetecknas av makt- och vinstfantasier. Han avskärmar sig från omgivningen och blir sakteligen ensam. Störda tankemönster uppstår. Slutligen blir spelandet huvudaktiviteten i hans liv. Denna utveckling leder till psykiskt, personligt och socialt förfall.

Spelaren särskiljs slutligen genom sin minskade impulskontroll vilket betyder att spelaren inte kan motstå frestelsen att spela. Detta beteende liknar det som alkoholister har när de inte kan motstå att dricka igen direkt efter att de nyktrat till. Trots de många negativa konsekvenserna förstärks deras önskan att få spänningar att släppa genom att spela.

Detta har också en neurologisk grund. Belöningssystemet i hjärnan är hela tiden överstressat vilket leder till en motreaktion i hjärnan. För att skydda mot skadlig oro i hjärnan börjar den reagera mindre på belöningsstimulans. En neurologisk anpassning påbörjas. För att få den önskade kicken så måste inköpen eller volymen som spelas ökas. Förresten är den ledande situationen till detta beroende showdown.

Förra sidan

1 2 3

Nästa sida